fredag, maj 30, 2014

Biblioteket på Sweden Rock i år igen!

Jag kommer precis som tidigare år att befinna mig på Sweden Rock Festival i år, detta år under två dagar (torsdagen och lördagen). Jag har inte mindre än fem skärmar med mig och den som sitter hemma och önskar att den var på plats kan följa ett ständigt flöde av inlägg, bilder och trams på följande ställen:

Denna bloggen såklart
Twitter: @tolvis
Facebook (min privata): Alex Bergdahl
Facebook (biblioteket): Helsingborgs bibliotek
Instagram (min privata): @alex_bergdahl
Instagram (biblioteket): @hbgbibliotek
Jag taggar allt med #srf2014

Följ på, kommentera och var med. Helsingborgs bibliotek är mig veterligen det enda bibliotek som liverapporterar från festivalen, det tycker jag är lite roligt.

Vad ser jag mest fram emot? Tveklöst TRANSATLANTIC, EMPEROR och veckans fredagsskiva!

Kom gärna fram och hälsa om du är på plats! Försten som lägger sin hand på min vänstra axel och säger "Sporten i Kvällsposten, Mr X" blir bjuden på kaffe eller en pizzaslice.


/Alex

onsdag, maj 28, 2014

21 år senare...DAN REED NETWORK

Ikväll är det fanimej dags! På KB's scen får vi ikväll avnjuta ett temporärt återförenat DAN REED NETWORK som gör lite festivalspelningar i sommar efter en handfull testspelningar förra året. Jag såg dem senast på Strandbaden i Falsterbo i juli 1993, och även om jag älskat att se Dan Reed som soloartist sedan 2008 så är det i Network mitt hjärta finns.

Bandet går på scen vid 20, så vänligen skicka defibrillator till fem över.



/Alex

fredag, maj 23, 2014

Fredagslista - Skräck från förr

En sån här solig och fin fredag får vi mentalt krypa ner i 80-talets skräckrockträsk och avnjuta en av de finaste och länge mest ovanliga skivorna. Texasbaserade RIPPER släppte 1986 en skiva kallad "...And the dead shall rise". Originaltryckningen gavs endast ut i ett fåtal ex och bara i en upplaga, sedan försvann bandet in i obskyriteten fram tills för några år sedan då skivan gavs ut på nytt på både cd och vinyl via det italienska bolaget Black Widow.

Det finns inget som jag inte älskar med denna skivan. De ser lite taffliga ut allihopa, de spelar lite halvtaffligt och låtarna är...you guessed it - halvtaffliga dem med. Ergo - mumma för måns.


/Alex

torsdag, maj 22, 2014

Kiss - Den osminkade sanningen i pocket

Om någon dags släpps fjolårets praktverk "KISS - Den osminkade sanningen" av Carl Linnaeus i pocketbok. Jag skickade därför fem snabba frågor till honom.



Det är ett nytt omslag på pocketutgåvan, varför då? 

För att det är roligt att snöa in på gamla bilder igen. Först ville jag att pocketomslaget bara skulle bestå av en helt ny sminkbild, men förlaget poängterade att omslaget till den första inbundna utgåvan är så inarbetad vid det här laget. Det vore synd att överge den bilden. De föreslog att behålla den gamla men även flika in en osminkad bild, så att tjejerna skulle rycka ett ex när de såg hur snygg Paul Stanley var utan smink på 80-talet. Jag hittade den här bilden i Neil Zlozowers arkiv, en outtake från omslagsplåtningen till den osminkade versionen av albumet "Creatures of the Night" från 1985. Eftersom jag belyser Kiss 80-tal mer än andra böcker tyckte jag att bilden passade bra. Gitarristen Bruce Kulick gick igång på detta nya omslag, så nu har både han och Gene Simmons varsitt exemplar i sin ägo. Och den nya braskande loggan i eld på omslaget ... Jag säger som Yngwie: "How can less be more? More is more!"

Är det några nyheter eller nytillkommen information i boken?

Eftersom jag gjorde djuplodande intervjuer med Peter Criss, Eric Singer och Paul Stanley efter att den första utgåvan kommit ut ville jag så klart inkludera dessa när jag nu uppdaterade boken. Jag har även hittat och inkluderat gamla intervjuer som spelades in på 70-talet men aldrig användes. Jag har grottat ned mig ännu mer i perioden runt konceptfloppen "The Elder". Och jag pratade med Snake i Skid Row förra året om den sista heliga gralen i Kiss-sammanhang: låten Do you Wanna touch me now som han skrev med Paul 1991 och spelades in, men som ingen utanför bandet hört, inte ens Snake. Nu har jag fått höra låten och beskriver den i detalj. Sedan att Nicke Andersson (Imperial State Electric, ex-Hellacopters, Entombed) skrev ett nytt förord var förstås en ära. Jag blev glatt överraskad över hur personligt han skrev om sitt förhållande till Kiss.

Sedan fjolårets boksläpp så har faktiskt den mytomspunna inspelningen från The Daisy 1973 läckt ut till samlare, hur ser du på det?

Det var väl egentligen bara en tidsfråga. Det skulle inte förvåna mig om även Do you Wanna touch me now blir allmän egendom inom en snar framtid. Eftersom jag själv inte är direkt insyltad i tradinghierarkin är det bara kul att så många som möjligt får ta del av outgivet material. Förhoppningsvis ser alla det historiska värdet i sådana här inspelningar.

Har du några signeringar, framträdanden, annat på gång? Sweden Rock kanske?

Ja, jag kommer att signera pocketen, som bara kostar en bråkdel av vad den inbundna gjorde, under Sweden Rock Festival. Antingen under torsdagen eller fredagen, men kolla efter uppdateringar på www.facebook.com/thekissbook

Min översättning av Paul Stanleys bok, Under stjärnan - Självbiografin, släpps i början av juni, och jag har gjort en lång intervju med honom, och även Ace Frehley, till juninumret av Sweden Rock Magazine. Även en omfattande Frehley's Comet-special i SRM kommer att bli verklighet inom en överskådlig framtid. 

Jag har frågat förr och jag frågar igen - har du fler böcker i pipelinen?

Just nu har jag först och främst en lite knodd på åtta veckor att ta hand om, men visst lär det bli fler böcker i framtiden. Uppslag saknas inte, men mycket måste klaffa innan man verkligen kan ge sig hän ett nytt sådant här mastodontprojekt. 

Tackar för det Carl, och alla som bor i eller nära Västra Götaland kan ju hålla den andra helgen i september obokad så får vi se om jag och Carl hittar på någonting där i trakterna då.

/Alex

onsdag, maj 21, 2014

Några snabba till Foghat

Tihi! Jag fick tillfälle att mailledes fråga FOGHAT's Roger Earl några frågor inför Sweden Rock Festival-giget om två veckor, jag orkar inte översätta utan litar helt till läsarens kunskaper i engelska språket.

Alex: It's been ten years, what are your expectations for this years show in Sweden?
Roger: I expect to have a great time! Last time was a blast. So much talent in one place, you can’t go wrong.

A: What do you recall from the last time you were here? Anything specific?

R: The festival was probably the best organized large festival I’ve played at. The sound system was fantastic. The fans were great. The folks working backstage were terrific. A great time was had by one and all!

A: With so many classic songs to choose from, how do you choose which songs to play live?

R: Each year we change three or four songs in the set before we go out and tour. We try to mix it up. And there are always fan favorites. We have a good time playing no matter what!

A: Is there any one song you like more/never get tired of playing?
R: I like them all but Slow Ride is always a gas to play! The fans love it and we love playing it.

A: The latest album "Last train home" was a true vitamin injection, but it's almost 4 years old now. Will there be more new music down the road?

R: Yes. We are in the middle of recording a new album now. We should have it finished for release in 2015. Some new tunes, some Blues tunes and it will “Rock”!

A: "Energized" celebrates it's 40th anniversary this year, any chance of you playing any of the more obscure songs from that one? (Here's hoping for Golden arrow!)

R: There’s always a chance? Like I said, we try to mix it up.

A: After having been in the music business for so many years, is there something you personally feel you haven't done yet that you would like to?

R: Let’s see. I play in a great Rock n’ Roll band. Charlie, Bryan and Mac (Craig) are great musicians and good friends (Happy drunks after the show too!) I’ve done 175 MPH in my Lamborghini Miura SV in 1976. I love my job. I’m gonna roll till I’m old and rock till I drop. If the good Lord’s willing and the creek don’t rise….NO.

A: Are you happy with Foghat as it stands today, or are there venues still to explore with the band?
R: I would love to play in Europe more often. Maybe Sweden Rock every year??

A: Do you have a message for the swedish fans?

R: To all the Swedish Rock n’ Rollers, You guys fuckin’ ROCK! Real friendly too!


16 days to go! YEEHAAAA!



/Alex

torsdag, maj 15, 2014

Way underground!

Jag och Martin kollade in UZALA och SABBATH ASSEMBLY igår i en underlig lokal belägen i ett av Helsingborgs industriområden. Det var en nästan lite nostalgisk upplevelse att befinna sig bland eldsjälar igen, det var sannerligen ett hemkokt arrangemang och uppslutningen var väl inte den största jag varit med om. Still, trevligt folk, trevliga band och en behaglig kväll som avslutades med fullmåne.

Uzala gick på vid halvniosnåret, deras långa låtar bestående av tvättäkta doom komplett med en nästan sorgligt vädjande sång var väldigt starkt. Trummisen var dessutom ett monster, såpass att jag och Martin var svettiga i nacken efteråt båda två efter att ha stått...stilla? Det krävs mycket av en trummis att kunna hålla trumspelet både i takt och dessutom intressant när låtarna går såpass sakta, och han gjorde det sannerligen med den äran. Tyvärr uppfattade jag bara en låttitel, Dark days, men den som gjorde absolut mest intryck på mig var en av de sista låtarna. En lugn och ödesmättad rackare som kröp in under skinnet på mig.

Uzala

Nästa akt hade jag hört desto mer av innan och det var Sabbath Assembly jag hade förväntningar på. Tyvärr infriades de inte helt. Musiken är verkligen underbar, komplett med både chimes och violin, men framträdandet led av för mycket ljudproblem. Balansen var helt ute och cyklade vilket till viss del förstörde dynamiken och stämningen de försökte bygga med musiken. Trummisen var dessutom inte alls lika bra live som på skiva, och efter monsterliraren i Uzala så kändes han lite mer som någon som bara kommit till kommunala musikskolans grundkurs, lektion två. Låtarna är dock ruggigt bra, Lucifer var magisk och en av de sista låtarna som jag inte uppfattade namnet på var lätt kvällens bästa enskilda låt. Hade jag haft kontanter på mig (varför jag nu skulle haft det) så hade jag definitivt köpt några skivor, de hade med sig ett förvånansvärt stort mechandisestall men kan omöjligen ha blivit miljonärer på detta igår.

 
Sabbath Assembly

Vi hade som sagt en trevlig kväll, Martin och jag, och vi får väl se huruvida vi hamnar i KKSB's lokaler igen. De hade ju både Familjegeni och Tjuv & Polis i hyllorna så det känns inte alls avlägset. Se till att boka BASTARD GRAVE så kommer åtmisntone jag igen!

/Alex

onsdag, maj 14, 2014

Supporta Scenen: Sabbath Assembly & Uzala

Ikväll hittar ni oss på KKSB's arrangemang på Östra Sandgatan 9 - SABBATH ASSEMBLY och UZULA spelar för ynka 60 kronor. Sabbath Assembly är stenhårt, kolla länken nedan och försök komma på en anledning att stanna hemma!


/Alex

onsdag, maj 07, 2014

Ny Skintradevideo!

Efter fredagens urladdning på The Tivoli är det med glädje jag presenterar SKINTRADEs nya video Hardcore MF heartattack! De fick en knapp timme på sig i fredags och körde mestadels nytt - ett helt rätt grepp eftersom den senaste plattan "Refueled" är den bästa de gjort.

Enjoy!



/Alex

tisdag, maj 06, 2014

Att skratta åt hårdrock och hoppa på getter

Allvarligt talat - jag skrattade mig harmynt av detta. Jag är inget stort fan av hårdrocken som denna låt parodierar, jag tycker snarare att den lätt blir en parodi på sig själv, men jag hoppas av hela mitt hjärta att RÅLAND AND THE HIGH HATZ släpper en hel skiva. Jag lovar att köpa vinylen, cd'n och kassetten.

Årets låt. No context!



/Alex

måndag, maj 05, 2014

Copenhell typ 1990 eller nästan

Nu har programmet för årets Copenhellfestival släppts, det är ett gediget program och speciellt onsdagen blir för min del en väldigt trevlig tripp down memory lane. ANTHRAX följt av IRON MAIDEN är som 1990 all over again. Jag fick förvisso inte sett den turnén, men det blir ju nästan samma att se dem tillsammans nu. Ser nu bara Anthrax till att köra lite fräcka grejer från "Persistence of time" och Maiden petar in Tailgunner, 22 Acacia Avenue eller något sådant så ska jag dansa/pausa hela natten lång.

Se hela programmet och köp biljetter på COPENHELL!




/Alex

Featured Post

Fredagslistan 2017, vecka 37: Allt under nio minuter är fegt

Ave Fredagsmorgon! Känns det lite segt idag? Långsamt och utdraget? Som sirap doppad i kola doppad i sirap? Bra, den känslan ska bejakas s...

Populära inlägg