tisdag, maj 31, 2011

In Flames

Jag kommer ihåg hur jag tyckte att IN FLAMES hade blivit ett tråkigt band som skrev låtar som inte låg på någon vidare nivå när förra plattan "A Sense Of Purpose" kom 2008. Intrycket förstärktes av bandets konsert på SRF 2009. Den sved, framför allt med tanke på hur bra jag upplevde att bandet var på den lilla klubbturné bandet gjorde 2007. Men att bli överbevisad när det gäller IN FLAMES musik har jag alls inget emot.

Deliver Us tycker jag är en, faktiskt, helt okej låt - men jag blev desto gladare när jag kunde hitta titellåten från kommande skivan "Sounds Of A Playground Fading". För det låter riktigt bra. Jag gillar i synnerhet det svängiga trumspelet från Daniel Svensson och den starka refrängen. Om detta är en indikation på hur resten av skivan låter (och jag är väldigt benägen att hoppas på detta) då kommer det bli riktigt roligt att höra resten av skivan, i sanning.

/Martin

måndag, maj 30, 2011

Snowy Shaw recension

Så kom då dagen äntligen. I fredags var det dags för Snowy att visa var skåpet skulle stå. Det var stundtals ett liiite rangligt skåp, men satan vad det stod :)

Låtar från alla band han spelat med framfördes, lite underligt låtval i ett par fall, typ Black Funeral med MERCYFUL FATE - grym version men han var inte med så tidigt i bandet, eller Progenies of the great apocalypse med DIMMU BORGIR - han kunde ju kört någon av de tre han sjunger på senaste plattan istället? Äsch, petitesser.

Det var lite orepat, det sade han själv från scenen, men min mentala eufori när NOTRE DAME-spåren avverkades blir svår att toppa. Bouffon bloody bouffon, Vlad the impaler, Black birthday, A misconception of the great kiss samt Blacksmith & co satt alla som en fin volangblus på tant Rut. När sedan nästan hela KING DIAMOND-band anno 1989 körde Sleepless nights och Eye of the witch var lyckan total.

En fin DREAM EVIL-ballad, My friend, spelades i somber stämning som en hyllning till glam-Micke som nyligen avlidit (Snowys vän, bl.a. basist i EASY ACTION) och bl.a. Kee Marcello gästade på gitarr. Tyvärr stod jag bredvid ett gäng människor med ytterst begränsat intellekt som tog denna tribut som ett perfekt tillfälle att diskutera analpluggar, trädgård eller vad fan de nu pratade om. Alla sjukdomar i världen önskar jag dem som inte kunde hålla käften stängd i fyra minuter utav respekt för bandet och för den avlidne.

Sina små brister till trots var konserten mer en religiös uppenbarelse än en konsert. Varenda sekund var min. Alltihopa filmades för ett DVD-släpp. När den kommer ska hela mitt bostadsområde få höra. Det är ett löfte.



Full setlist här!

/Alex

fredag, maj 27, 2011

Fredagslistan

Rightyo my fine feathered friends. Martin tyckte förra veckans lista var schizofren. Det var den. Denna veckans lista har enkelt sagt hittills aldrig skådats och kan således inte föräras ett epitet. Möjligen kunde man kalla den något i stil med schizo-psycho-avalanche-fighter-deluxe-knepig.

Martin blandar och ger i vanlig ordning, en överraskning i form av Symphony X lyckades han dessutom trycka in. Han påstod även att Wormrots Dirge inte fanns på Spotify. Det gjorde den visst, och eftersom låtarna pendlar mellan snorkorta och ännu kortare så fiskade jag minsann med hela skivan i slutet av listan.

Själv har jag myst till med allt från Allman Brothers till Ozzy via dagens artist: Snowy Shaw. Ikväll är det dags för The Great Unveiling med honom i Göteborg och jag har ystat med lite förhoppningslåtar från bl.a. Notre Dame, Memento Mori och Illwill.

/Alex


onsdag, maj 25, 2011

Liveinspelningar

Satt och lyssnade på Thin Lizzy´s Live & Dangerous imorse, och började fundera på när exakt jag började bli så fascinerad av liveinspelningar och bootlegs. Det bör ha varit någon gång i början av 90-talet, när jag började förstå att allt inte var helt koscher gällande KISS Alive 1 & 2. När sedan Alive 3 släpptes och den verkligen inte stämde ljudmässigt eller delvis låtmässigt med hur bandet lät på turnén så bör jag ha fattat. Någonstans där tog intresset för äkta livekonserter/liveinspelningar överhanden.

Jag var rätt upprörd över detta ett tag och tänkte "vadå liveskivor, de är väl för skrående inte live om de är omgjorda i studio"? KISS var dessutom näppeligen ensamma, bl.a. Judas Priests Unleashed in the east och ovan nämnda Lizzy-platta är också till stora delar falsarium, vilket bootlegs från tiden vittnar om (och även bandmedlemmar).

Idag ser jag nyktert nog officella liveplattor "bara" som underbara skivor med bra versioner av underbar musik. Huruvida de är live eller ej bekommer mig inte längre eftersom jag har tusentals konserter med samma band, ofta i lika bra kvalitet, som är GARANTERAT live :) Och utan att för sakens skull förringa den monumentala KISS Alive! så finns det få grejer som gör mig mer upphetsad än en riktig livespelning från samma 8eller helst tidigare) år. Det gäller bara att skilja på hästar och maränger.

(Mina kärleksfulla men omfattande dissekeringar av Alive 1 och 2 finns att läsa här:
Alive! eller Alive?
Lost Alive II)

/Alex

tisdag, maj 24, 2011

Nytt från THE FACELESS


Proggressiva death metalbandet THE FACELESS har sedan jag upptäckte bandet via "Planetary Duality" varit ett gäng jag mer än gärna håller koll på. Nu är bandet på gång med en ny skiva som släpps till hösten. En stor förändring kan märkas - sångaren Derek Rydquist är inte med längre - men bandet har tagit in en lirare som verkligen inte behöver skämmas för sig i form av Geoffrey Ficco som klarar av både den rena sången och growlar på ett rent imponerande sätt. I vanlig ordning är det supermeckig musik med vissa melodiska inslag, men ska man gå på låten The Eidolon Reality så tycker jag att THE FACELESS klarar av balansgången att vara svåra utan att bli alltför svårtillgängliga. Det kommer bli intressant att se om resten av plattan håller lika hög klass som nedanstående låt.

/Martin

måndag, maj 23, 2011

Sweden Rock Top 5

17 dagar kvar, och som det listfreak jag är så råkade jag pilla ihop en liten topp 5-lista på det jag sett på festivalen genom åren. Egentligen är den kanske inte rättvis, med tanke på hur mycket man fått se sedan starten 1995 så kanske en del samtida känslor svalnat. Jag har dock gjort mitt yttersta för att hitta känslan jag hade just när det hände. Vilka fantastiska spelningar, vilka minnen! Utan inbördes ordning:

1. Cactus 2006
* Tajt utan att tappa svänget, låtmaterial som piskar de flesta andra och ett band jag inte trott jag skulle få se någonsin. Detta är möjligen det enskilt bästa jag sett på festivalen.

2. Chicken Shack 2010
* Jag hade inga höga förväntningar. En låt in var jag överkörd. Efter spelningen var jag matt. Stan Webb är en fantastisk gitarrist och en underbar sångare med en leverans som är helt outstanding. En ynnest.

3. Mercyful Fate 1999
* Hade bara Michael Denner varit med (inget om Mike Wead dock) så hade denna spelning blivit topp 10 av allt jag sett någonsin. Nu blev den nästan så bra ändå, mycket tack vare låtlistan som inkluderade Nightmare (!), Melissa (!!) och min all time fave Into the coven! Regnet som pissade ner under endast denna spelning kan kanske anses vara guds hämnd mot King. Jag märkte dock knappt av det.

4. Alice Cooper 2000
* En låtlista att DÖ för (DEAD BABIES!!), ett band som var det bästa Alice haft sedan 1979 och en riktig show igen. Jag och polaren skrek ikapp. Efteråt var det nästan synd om Dio, som också var bra och spelade ovanliga låtar, men som kändes väldigt inaktuell.

5. Yes 2003
* Perfekt ljud, perfekt låtval, perfekt väder. En perfekt spelning, kulminerande i ett av musikvärldens allra vackraste stycken: Awaken.

Hur ska det gå i år? Stay tuned.

/Alex

fredag, maj 20, 2011

Supporta scenen: DEATHENING

Gillar ni dödsmetall bör ni bege er till Kulturbolaget i Malmö ikväll då malmöitiska/göteborgska DEATHENING bjuder på den mer melodiska varianten av dödsmetall. Och det är helt gratis. Jo ni läste rätt - kommer man mellan 20 och 21 är det gratis att komma in. Efter 21 kostar inträdet 80 :-, vilket ju även det är fullt rimligt så här dagarna innan löningen.


DEATHENING släppte sitt debutalbum "Open Up And Swallow" i år, och BiblioteKarin gav skivan betyget 7/10 och tyckte att albumet var "en bra debut, och ett lockande löfte om mer".


Vill man höra exakt hur bandet låter på skiva är det bara att följa länken.


/Martin

Amon Amarth, The Black Dahlia Murder, Evocation

Det finns nu recensioner att ta del av från tisdagens dödsfest på Stora Vega i Köpenhamn.

Recensionen på WeRock är författad av mig och Mats Manhammar som står för delen om AMON AMARTH.

Vill ni hellre ha en mer kritisk syn på vad AA sysslade med i tisdags rekommenderas recensionen på Metal Covenant som jag själv står för i sin helhet.

/Martin

Fredagslistan

Listan är denna vecka den mest schizofrena vi gjort - aldrig har väl denna blandning skådats i lika oförblommerad grad som här. Eller, jo, det har den ju...

Alex har, helt i synk med sin personlighet som strukturerad och ansvarstagande människa, tagit sig an att lyssna in sig på de band han inte känner till så bra som han ändå ska se på SRF. Extremt mycket sväng och tjo och tjim i form av MOLLY HATCHET bland annat.

Den andra vågskålen fylls i lika hög grad som vanligt av musik som är så våldsamt aggressiv och offensiv att man kippar efter andan. ABYSMAL DAWN till exempel. Kanske inte det bästa bandnamnet i världshistorien (tankarna går till att vakna upp efter att ha supit i kapp med finnar på Koskenkorva efter en förlorad final i hockey-VM) men de kan verkligen lira.

/Martin


torsdag, maj 19, 2011

Snowy Shaw & His All-star band

Nedräkningen har börjat. Endast 8 dagar till årets höjdarkonsert drar igång på Brewhouse i Feskekörkaland. För den som läst mina inlägg tidigare kommer det inte som en överraskning att jag ser fram emot detta oerhört mycket. Snowy är en av mina alltimefavoriter och ett av banden han ska spela låtar från är Notre Dame - the best band you never heard in your life.

För det är just det han ska göra - spela låtar från alla band han varit inblandad i. Och det har ju blivit en hög genom åren, bl.a. Mercyful Fate, King Diamond, Memento Mori, Notre Dame, Therion och alldeles nyss även Dimmu Borgir. Jag hoppas att han lägger tyngdpunkten på obskyriteter från King, Mercyful, Memento Mori och självfallet Notre Dame, och skulle det bli en eller två låtar från just Memento Moris första skiva så kommer jag att köra en doppvärmare i armvecket för att se att det inte är en dröm.

Tre önskelåtar: The seeds of hatred (Memento Mori), Le theatre du vampire (Notre Dame), Father Picard (King Diamond).

Då inträdet endast betingar 150 kronor finns det väl ingen anledning till att vi INTE skulle ses där?



/Alex

onsdag, maj 18, 2011

Lite intryck från gårdagen

Var på Vega för första gången någonsin igår och kollade in AMON AMARTH, THE BLACK DAHLIA MURDER och EVOCATION.

Några intryck från kvällen:

Fredrik Andersson, trummisen i AA, är fortfarande lika kåt på att slå alla fyra slagen i takten på virveltrumman - har inte tänkt på det innan, men igår blev det så påtagligt att jag när jag kollar mina anteckningar ser att jag skrivit "men sluta spela 4/4 på virveln nån jävla gång!" Liiite variation är faktisk önskvärd.

Brian Strnad i THE BLACK DAHLIA MURDER är en förbannat bra frontman vars energi sprutar ut ur öronen på karln. Tror ni mig inte kolla på klippet med nya låten Moonlight Equilibrium från gårdagen nedan.



EVOCATION kommer inte att ta sig ur öppnandebandsträsket.

Fullständig recension av kvällen kommer upp på WeRock i morgonkväll någon gång.

/Martin

tisdag, maj 17, 2011

Supporta scenen: Evocation, The Black Dahlia Murder, Amon Amarth

Ikväll ges det möjlighet att få en kväll av totalmangel om man beger sig till Vega i Köpenhamn - headlinande AMON AMARTH tar med sig THE BLACK DAHLIA MURDER och EVOCATION i ett försök att bräcka antalet sextondelar på bastrummor under en konsert. Och frågar ni mig så har de ju en fullt rimlig chans att lyckas, haha!

EVOCATION är en rimligt ny bekantskap för mig - men jag gillar vad jag hör i boråsarnas blandning mellan göteborgsdödsen och stockholmsdödsen. Hur det låter? Kolla här.

THE BLACK DAHLIA MURDER är jag mer bekant med - bandet golvade mig nästan totalt förra gången jag såg bandet, och förväntningarna är ganska högt uppskruvade faktiskt. Jag hoppas få höra åtminstone någon ny låt från kommande "Ritual". Hur bandet låter? Kolla här.

Och avslutande AMON AMARTH - ja, det kommer bli bra eftersom bandet har en hög lägstanivå, men det blir allt till att de är på tårna och inte blir lika bekväma som senast jag såg bandet. Då tyckte jag att förbandet ENTOMBED visade att de fortfarande är hungriga och AMON visade sig vara något för nöjda för att jag skulle ta fram de högre betygen. Å andra sidan - är de spelsugna så kan det bli fruktansvärt bra också. Hur de låter? Kolla här och här.

Alltså -

Vad: AMON AMARTH, THE BLACK DAHLIA MURDER, EVOCATION

Var: Vega, Köpenhamn, Enghavevej 40

När: Idag, kl. 20.00

Hur mycket: 250 danska spänn i dörren, 220+förköpsavgift på 20 dkk om man köper via nätet.

/Martin

måndag, maj 16, 2011

Nya recensioner på WeRock

Så ja, skönt att kunna blogga igen! För hågade läsare finn det nu 5 nya recensioner på WeRock att ta del av; Henrik Nygren skriver om ett av sina favoritband AMORPHIS senaste platta "The Beginning Of Times" och kommer trots vissa reservationer fram till att den är en riktigt grym platta, Fredrik Sandberg har tagit sig an tysk folk metal med flöjt och annat med recensionen av IGNIS FATUUs "Neue Ufer" och tunggungande ABSORBING THE PAINs "Songs Of Hate With Love".


Från undertecknads tangentbord får ni recensioner av NECROPHOBIAs tematiska skräckdödsplatta "Deathtrip 69" samt en text om ANAAL NATHRAKHs fantastiska platta "Passion".


/Martin

Fredagslistan på en måndag (?)

Morgen früh och äntligen fungerar bloggen igen. I slutet av förra veckan funkade den endast i read only-mode vilket innebar att vi inte kunde dela med oss av Fredagslistan i fredags utan den kommer som en liten måndagspresent istället.

Eftersom jag efter diverse påtryckningar nu blivit spotifierad så ålades det petite moi den högst ärofyllda uppgiften att presentera Fredagslistan för er. Martin har - inte helt otippat - lyssnat på idel brötmusik emedan jag har varit aningen mesigare (näääää?). Det är en salig blanding melodifestivallåtar ni får ta del av, vi bjuder bland annat på DEATH, BRING ME THE HORIZON, FOGHAT, PETER FRAMPTON, MORBID ANGEL, SOREPTION och UFO. Jag har under den gågna veckan fullständigt kärat ner mig i gamla liveplattor från 70-talet varför de flesta av mina bidrag är livelåtar. Se till att spela dem högt.

Med en önskan om att alla bloggens läsare får en hygglig vecka trots 3:e platsen i Düsseldorf och det hiskeliga nederlaget mot Finland igår. Allt går att bota med METAL!



/Alex

torsdag, maj 12, 2011

Through The Looking Glass: Tony Iommi

Tony Iommi tvingades faktiskt lägga till orden "BLACK SABBATH" med understreckaren "featuring Tony Iommi" på "Seventh Star" av skivbolaget, trots att musiken är så långt ifrån SABBATH som man kan komma. Det var också en helt märklig upplevelse att när jag lyssnade igenom plattan första gången så tyckte jag att den var ett riktigt sömnpiller. Jag gillade visserligen solona, men tyckte i övrigt att musiken lunkade på i nåt mellanmjölksartat tempo mest hela tiden.


Desto roligare att upptäcka att skivan faktiskt är riktigt bra. Mycket mer blues, med prio på verkligt sväng, visserligen nåt man känner igen från BLACK SABBATHs musik, men ändå totalt väsensskilt. Det finns många väldigt bra låtar - In For The Kill, No Stranger To Love, titellåten, Heart Like A Wheel som funkar oerhört bra. Sen har man ju gjort genidraget att ta in Glenn Hughes som sjunger på ett oerhört imponerande sätt. Jag är glad att jag gav den här skivan en chans till.


/Martin

Inköpsförslag önskas

I vanlig ordning vill vi ha in inköpsförslag till Helsingborgs Stadsbiblioteks tuffare avdelning när musikgruppen sammanträder på onsdag i nästa vecka.

Som innan rekommenderar vi att man tar en titt via länken för att se vad vi redan har, och sedan antingen lägger en kommentar här på bloggen, alternativt mejlar mig eller Alex på följande adresser: martin.bensch@helsingborg.se, alexander.bergdahl@helsingborg.se senast onsdagen den 18/5 kl. 09.00.

/Martin

onsdag, maj 11, 2011

Wormrot

Ledsen för stiltjen på bloggen - viljan att skriva har varit liten i jämförelse med viljan att lyssna på grindcore denna veckan haha! Men nu har jag en anledning att skriva om WORMROT från Singapore som visar hur skåpet är byggt när det gäller kaostoner. Och det bästa är att ni kan få ta del av plattan helt gratis - det ni, det är minsann inte varje dag Earache släpper gratis, men så är det. Följ länken, fyll i en e-postadress och så har ni en sonisk smocka i öronen inom kort i form av bandets kommande släpp "Dirge".

Plattan är ett fall framåt från senaste plattan "Abuse" framför allt produktionsmässigt. Det är fortfarande oerhört rå, punkig, gallskrikande musik som man får sig till skänks. Gott så om ni frågar mig. Längre recension följer på både WeRock och Metal Covenant om ett tag.

/Martin

tisdag, maj 10, 2011

Sweden Rock countdown....

Nu börjar det min själ ta sig. Några veckor kvar tills det är dags för Sweden rock igen och om jag överlever lördagen så kommer det klipp och recensioner här. Inte för att det är den bästa festivalen nånsin, eller att lördagen har de bästa banden nånsin, men lördagen har lyckats med konststycket att ha band som jag SKA se HELA dagen! Paus har jag endast under 3 x 15 minuter.

Det blir hårt. Det blir hänsynslöst. Jag längtar.

Bjuder på ett klipp med Foghat 2004, bland det bästa jag sett på festivalen nånsin.



/Alex

fredag, maj 06, 2011

Fredagslistan

Jag var, i ärlighetens namn, lite frågande till om Alex skulle hinna leverera låtar till veckans lista då han har haft familjemedlemmar av den animala sorten i sjukdom hemmavid och således har haft annat att tänka på än musik. Men då denna situation åtminstone har ordnat upp sig något så blev jag så glad av att se ett mejl med låtar i lådan när jag kom till jobbet idag - och att se Alex något gladare än han varit tidigare i veckan.

Så - mycket extremmetal från min sida (som vanligt kanske?) och mycket, mycket svängigare och tyngre musik från Alex sida. Inga konstigheter således. Två av banden kände jag dock inte till när veckan började - XERATH som jag tipsade om igår, och PROTEST THE HERO som jag inte riktigt har hunnit försjunka i totalt. Men det låter mycket intressant bitvis, och bitvis precis på gränsen av skitnödigt. Jag återkommer med utvecklingen i detta fall. Och, såklart, ANAAL NATHRAKH. Jösses vad bra musik!

Alex förnekar sig inte med att bjuda på helt andra tongångar. Ni känner igen tongångarna: BLACK SABBATH, KISS, KING DIAMOND. Men jag tror att det kanske kommer att bli ändring på detta då Alex efter lång tid har skaffat sig Spotify. Jag säger bara - let the madness begin!

/Martin


torsdag, maj 05, 2011

Kolla in detta

om du gillar progressiv symfonisk musik. Håller inte hela vägen, men när det gör det så håller det så in i helvete.


/Martin

onsdag, maj 04, 2011

Anaal Nathrakh

Brittiska ANAAL NATHRAKH är som ni säkert känner till ett band som jag gillar att grotta ner mig i med jämna mellanrum. För tillfället är det extra kul eftersom bandet är på gång med nytt material i form av "Passion" vilket jag skrev om i detta inlägget, och jag vid dylika tillfällen brukar dammsuga nätet efter roligt bakgrundsmaterial. Bandet spelar inte ofta live, därför är det extra roligt när man upptäcker sådana guldkorn som videon nedan. Recensionen av "Passion" kommer ni hitta på WeRock när vi lägger upp våra mitt i månaden recensioner - runt den 17 maj.

/Martin

tisdag, maj 03, 2011

Dream Theater

Att Mike Portnoy hoppade av DT kom som en stor överraskning, men nu har bandet en ny trummis i Mike Mangini. Peter Wildoer från DARKANE var med i topp tre av de trummisar bandet till slut valde mellan. Och det kan man förstå när man ser och hör hans chops i videon nedan.



Att han sedan visade vad han gick för på DT's sångare James Labries soloalbum skadade väl direkt inte när det kom till att få auditionera för bandet. För det låter riktigt bra om Peters trumspel och hans mäktiga growl som imponerar.

Hela plattan hittas här för er som blev nyfikna.

/Martin

Nytt på WeRock

Efter vissa bekymmer av teknisk natur med att få upp nya recensioner på WeRock finns de trots allt på siten sedan 1 maj. Jag tog det själv väldigt lugnt i alla fall till denna runda, mycket beroende på en resa under helgen, så från min penna finns det endast en recension av VOMITORYs "Opus Mortis VIII", en skiva som inte gjorde mig helt nöjd, men som ändå har en ganska hög verkshöjd om man jämför med många andra plattor.


Rebellängeln Robert Gustafsson har skrivit en härligt lång recension av PRIMORDIALs platta "Redemption At The Puritan's Hands" där han milt sagt går in på djupet, haha! Underbart!


Kim har satt tänderna i SAMAELs "Lux Mundi" som verkar gå hem hos henne, mycket beroende på att bandet fortsätter sin utveckling.


Ni hittar också recensioner av ANCHORs, ANIMA MORTEs, GINGER TREES, MAYANs, POISONBLACKs och RADIANCEs plattor på sidan.


/Martin


Featured Post

Fredagslistan 2017, vecka 37: Allt under nio minuter är fegt

Ave Fredagsmorgon! Känns det lite segt idag? Långsamt och utdraget? Som sirap doppad i kola doppad i sirap? Bra, den känslan ska bejakas s...

Populära inlägg